Konst till vuxenpsykiatri och habilitering i växjö

Målet för gestaltningen av nya vuxenpsykiatrin och habiliteringen i Växjö var att skapa en läkande miljö som känns välkomnande, signalerar förtroende och går lätt att orientera sig i. Konsten bidrar till att skapa en varmare och mer human miljö, som ett komplement till det medicinska och kliniska perspektivet. Ledord för den konstnärliga utsmyckningen var lugn, fridfullhet, trygghet, harmoni och balans samt värme och kärlek. Projektets utmaning var att ta hänsyn till patienter med olika psykologiska förutsättningar och att relatera till arkitekturen och verksamhetens olika funktioner.

Det verk som Abdoulaye Konaté tillverkat för vuxenpsykiatrins andaktsrum heter Coucher de soleil / Solnedgång. Motivet, en solnedgång, fungerar som en allmänmänsklig symbol för liv, natur och andlighet. I sitt hantverksskickliga utförande och med den taktila textilen, som vi känner som det material vi bär närmast kroppen, kommer verket nära betraktaren och absorberar både känslor och ljud. Konaté är känd för sina textila verk och installationer som undersöker sociala och politiska frågor samt estetik, färg och form. Konaté, verksam i Mali, arbetar i västafrikanska tyger som färgas och arrangeras till storskaliga textila tablåer, figurativa och abstrakta. 

Emma Kronvalls skulptur Om människan i universum och det universum som finns inuti människan möter den som är på väg till vuxenpsykiatrin som ett milt, varmt lysande, landmärke. I slutet av en rund, vid båge svävar ett ljusklot. Ett barn kupar händerna runt ögonen, lägger pannan mot klotet och tittar in i ljuset. Vad finns där inne? Kronvall reflekterar kring det oändliga och outgrundliga universum som omger oss, liksom vårt ofta lika outgrundliga inre. Människans eviga sökande efter förståelse av såväl små som stora företeelser är central, barnet som blickar in i den lysande sfären blir symbol för nyfikenheten och strävan efter svar.

Kazuyo Nomura arbetar ofta med natur som utgångspunkt i sin konst, och verket för nya vuxenpsykiatrin heter Landskap. Hon knyter an till det småländska landskapet som omger byggnaden, översatt i storskaliga verk i växtfärgat ullgarn och broderade textilier. I olika nivåer av abstraktion ger Nomura naturen en plats i byggnaden.

Landskap är ett landområde grundat på̊ både kulturella och geografiska särdrag som många människor starkt identifierar sig med, där naturen påverkar människor och människor påverkar naturen. Jag vill med mitt förslag knyta an till landskapet Småland. (Kazuyo Nomura)

Magnus Thierfelder Tzotzis verk Glänta består av stenformationer som likt vägvisare utmed vandringsleder står tryggt och stilla i ljusgården på vuxenpsykiatrin. Solstrålar i form av gula metallvajrar sträcker sig från taket ner till marken och skänker ett permanent solsken över ljusgården och löv formade i koppar bildar stiliserade och energiska formationer, som ett fruset ögonblick av löv som sveps med vinden.

Besökare till vuxenpsykiatrin och habiliteringen möts av Katarina Löfströms konstverk Mellanrummen. Grundmotiven i Mellanrummen är växter och fjärilar. Pixellerade bilder i lager på lager på glaspartier i trapphusen bildar på nära håll abstrakta bilder. Det är först på avstånd som motiven i form av landskap, växter och fjärilar framträder.  Löfström tar avstamp i byggnadens innergårdar och lyfter ut element från trädgårdarna till trapphusen. Verken tar fasta på naturens och trädgårdens förmåga att hela, lugna och förnya - vissa av målningarnas växter är medicinalväxter som traditionellt förknippas med återhämtning och helande.

Idun Baltzersen har arbetat med sina karaktäristiska textila collage, tryckta med träsnitt. Textilierna är här hopsydda till en storskalig bildserie längs väggen i hissområdet på plan 2.  Baltzersen skapar med verket Porträtt en värld, ett narrativ, att fly in i. De taktila textiltrycken föreställer flickor och en häst som vänder sig bort från betraktaren eller in i sig själva, de utstrålar styrka, skörhet och integritet på samma gång. Som betraktare vet vi inte vad de kollar på, vad de tänker på, men sugs in i deras kroppsspråk och otillgänglighet. Variationen i verket, mellan olika linjer, skikt och färgfält bildar en komplex och närmast skulptural helhet. 

Fotograf: Jonas Ljungdahl

 Kontakta gärna ArtPlatform för mer information.